fotogrodan

Sitter vid datorn. Mobilen piper. Ett sms."Bajs på ingång", lyder det. "Potträning" hinner jag tänka. Ytterdörr öppnas. Bajsproducent plus mor kommer in i rummet.
"Vadå? ... Jaså, jag ska ta bajset tycker du ... Va sa du? ... du tål inte lukten ... Men det gör jag? Mer än du i alla fall? Jo, visst. Jag är ju en vän av bajs..."
Byxor av. Kalsongkontroll.
"Nu ska vi se!"
"Hmm..."
Nitlott.
Mjuk massa täcker hela kalsongen. Är ett med tyget. Bestämmer mig för att undvika lukten genom att andas genom munnen. Börjar genast tänka på kringflygande bajspartiklar. Har läst om det någonstans. Beslutar mig för att andas genom näsan istället. Odören slår mot mig. Slutar andas. Blir yr. Tar nu ett djupt andetag genom både näsa och mun. Mmm. Nice.
"Sära på benen så jag får av dig kallingarna!"
Tar tag i kalsongerna med yttersta spetsen på fingertopparna för att undvika att bli kladdig. Misslyckas. Fluffig mousseliknande massa täcker vänster ring- och lillfinger. Tvättar hjälpligt bort moussen.
"Hoppa i duschen nu! Så där ja!"
Kalsongproblem. Hur göra? Kletar hjälpligt av värsta kladdet mot insidan av klosetten. Men det finns mer kvar. Mycket mer.
"Och hur ska jag kunna duscha bort bajset tycker du. Jag har väl för FAEN inte tre händer!"
Lugnar mig. Måste ta mig samman. Tar ett djupt andetag och hugger i. Ner med dem i handfatet bara. Så där ja. Du fixar det här. Du har tvättat döda människor. Lite livs levande bajs har ingen dött av. På med vattnet och i med en halv Bliwtvål och så gnugga. Tänk inte. Bara gnugga. Och andas genom näsan.
Stopp i handfatet.
En trio bronsklimpar flyter lättjefullt omkring i det beiga vattnet.
Lyfter varsamt upp dem och släpper ner dem med ett plums i klosetten.
"NEJ, jag är inte klar än!"
Mosar ner de sista klimparna i avloppet. Tvättar händerna. Tvålar. Gnuggar. Skrubbar. Spritar. Klar? Sniffar i luften. Inte klar! Mousse på underarmen. Tvättar händer och underarmar i fem minuter till. Duschar i fem. Upplever spökbajs i en halvtimme. Nice.