Bilder på hemsidan
Anders gästbloggar: "Jaa höö itte vaa du säjje!"
Uppfostran är inte lätt. Uppbackad av barnpsykologen Jesper Juuls bok "Här är jag, vem är du?" har jag därför senaste tiden anammat en del nya idéer om hur man tar sig ur tjatsituationer. Tanken är enkel. Säg nej, max en gång, och förklara varför du säger nej. Var tydlig. Ignorera sen barnets vädjanden. Men... frågar sig vän av ordning: känner sig inte barnet avvisat då? Jovisst, det är liksom tanken. Detta har visat sig fungera bra. Tills nu - när boomerangeffekten börjar ge sig tillkänna ... vilket nedanstående vardagshistoria exemplifierar.
Jag sitter vid köksbordet. Bredvid mig sitter min son, Elias. Han äter frenetiskt ur en skål med youghurt och müsli.
"Elias! Vill du ha lite mer youghurt?". "Vaa saa duu?". "Jo, jag frågade om du vill ha lite mer youghurt.". "Jaa höö ittte vaa du säjjer ... jaa haa ingeen aaning!" Elias slår dramatiskt, och flinande, ut med händerna; inte helt olikt en italiensk fotbollsspelare som precis sparkat ner motståndarlagets stjärna. "Yoghurt, sa jag!". "Vaa? ... jaa försååå itte vaa du säjje!", säger han och himlar med ögonen. "Men, hörru ... du hör väl visst vad jag säger?", försöker jag utmattad. Han tittar avmätt på mig och lyfter aristokratiskt på ögonbrynen. "Dee speelaar inge rooll!".
Dialogen ovan är en transkript, väsentligt nedkortad. I verkligheten är den tio gånger längre.
Umgänget med ett litet barn kan i många avseenden liknas vid det man har med senila människor. Det finns en stor dos monotoni i samtalet. Ett, nästan, evigt upprepande. Mycket Sisyfos. Ibland blir dialogerna regelrätta parodier på Abbot och Costello, vilka också hade den kommunikativa repeatknappen väl intryckt.
Men det finns en viktig skillnad mellan barnet och den senile (bortsett från antalet kaffekoppar per dag, andelen äkta tänder och de äldres osunda vurm för Lasse Berghagen): Barnet vet om att det upprepar sig, den senile har inte en susning.
Dessutom är barnets upprepande en spegelbild av dig som förälder. Det är en verbal boomerang (i det här fallet med courtesy of Jesper Juul). Det är nämligen dina ord och fraser som upprepas. Elias filter för sina föräldrars, mer eller mindre lyckade, nyckelfraser för uppfostran är nästan kusligt effektivt. Allt fångas upp. "Sluta" och "lägg av!" kommer från mamma. Från mig har han snappat upp charmiga uttryck som: "Det hjälps inte!", "Jag har ingen aning!", "Det spelar ingen roll", "Va? Jag hör inte vad du säger när du talar med nappen i munnen.". Det sista har han modifierat till ett högdraget "Va? Vaa saa duuu?"..."Jag hööö itte vaa du sääjer".
Tack Jesper - tack så hemskt mycket!
Nike & Emil ...
Blandband V.34
Lite sent men här är veckans blandband. En nyhet för mig är She & Him, som jag föll för direkt!
01. She & Him - Sentimental Heart
02. The Hidden Cameras - Boys of Melody
03. Noah And The Whale - Shape Of My Heart
04. Elvis Costello - She
05. Cat Power - Wonderwall
06. Badly Drawn Boy - Year of the Rat
07. Jim James & Calexico - Goin' To Acapulco
08. Ed Harcourt - Revolution In My Heart
09. Ron Sexsmith - Brandy Alexander
10. Alejandro Escovedo - Sensitive Boys
11. Elliot Smith - Say Yes
12. Antony & The Johnsons - Knockin' On Heaven's Door
Tillbaka...
Anders gästbloggar: Nära ögat ...
Jag och min son Elias beger oss till biblioteket. Jag har tänkt låna några album jag är nyfiken på, och som "saknas" i samlingen. Elias är dock en aning jovialisk, så innan vi går in tar jag ett pedagogiskt snack med den upprymde treåringen. "Man får inte skrika och gapa inne på biblioteket", säger jag, "man måste viska, så att man inte stör alla människor som sitter och läser". "Nu testar vi, Elias. Kan du viska?". "Jaaa kan viska ... man måste tala tuust på bibbloteket", får jag till svar, föredömligt lågt. "Just det, det är bra!" nickar jag.
Vi går in.
Väl inne parkerar jag barnvagnen vid skivhyllorna. Det roar inte Elias. Han klättrar ur barnvagnen. Han vet att det längre bort i lokalen finns barnböcker och pussel (hans två favoritsaker i hela världen), så han ignorerar omgående vårt samtal en minut tidigare om viskandets fördelar på bibliotek. Med tordönstämma förkunnar han att "JAAA VILL LÄSA BOK ... PAPPAA". Vartenda huvud på biblioteket vänds nu mot mig, hans pappa. Jag ler urskuldande. Utsattheten som småbarnsförälder är som störst på platser och tillfällen som bibliotek, bröllop och begravningar, så jag låter jag honom bestämma dagordningen. Tjugo sekunder senare sätter han sig ner på en snurrstol bakom mig med en bok om Mulle Meck. Han flinar förnöjt.
Då ger sig min mage till känna.
Stressen över sonens tillfälliga maktposition kombinerat med en väl tilltagen frukost ger mig inget val. Jag styr stegen mot bibliotekets toalett, men blir omgående stoppad av tordönstämman. "JAG KAN ITTE GÅÅ NUU, PAPPA...MÅSTE LÄSA KLART."
Jag väntar medan Elias, med sedvanlig frenesi, bläddrar igenom boken.
"Nuu ee jaa klar", ropar han till sist. Vi börjar gå mot min frälsning. Jag baxar in barnvagnen på handikapptoaletten, lyfter in sonen och konstaterar att dörren inte har vanligt lås, utan är en sån där dörr som stängs genom att man drar upp handtaget. Jag tänker flyktigt att det inte är bra. En klok tanke skall det visa sig.
Jag sätter mig. När jag är mitt i akten lägger min son märke till de rödfärgade "roliga" knapparna som sitter innanför dörren. En knapp, precis vid handtaget och en vid golvet. Lättåtkomliga larmsignaler, lättöppnade dörrar och treåringar, samt en hjälplös pappa mitt i toaakten är en livsfarlig kombination. Den lämnar mig i en något prekär situation.
Elias tittar på knappen, sen på mig. Han ger mig ett lurigt leende.
På en millisekund inser jag faran och ropar i vild panik "NEEEJ ... INTE... TRYYCKA ... PÅ ... KNAPPEEN...". Men det är försent. Elias trycker på knappen och öppnar blixtsnabbt dörren; när han hör diskanten i min röst tror han att vi leker "jage"" och sätter därför, kiknande av skratt, full fart ut i biblioteket.
Kvar sitter jag.
Med öppen toadörr och ett tjutande toalettlarm.
Fem sekunder senare är jag torkad, klar och har byxorna rekorderligt påsatta.
Två sekunder senare dyker en bibliotekarie upp.
Pheeew.
Elias
Blandband V.33
En nyhet på bloggen: Veckans blandband. Varje vecka lägger jag upp ett nytt.
Tryck på play på bandet i sidkolummen för att lyssna.
1. Band Of Horses - Is There a Ghost
2. Eels - Things The Grandchildren Should Know
3. Fleet Foxes - He Doesnt Know Why
4. Okkervil River - Blanket and Crib
5. The Flaming Lips - She Don't Use Jelly
6. Joe Dassin - Les Champs
7. Gorky's Zygotic Mynci - Hush the Warmth
8. The Flaming Lips - She Don't Use Jelly
9. Raconteurs - Old Enough
10.Pixies - gouge away
Bosse på hemsidan
Elias stora dag
.
Okkervil River på Way Out West!
18.45 spelar Okkervil River.
Lyssna på: "Our Life Is Not A Movie Or Maybe"
Idag ser jag mest fram emot: Okkervil River, The National, Sigur Rós, Iron & the Wine och Lightspeed Champion.
..och gummistövlarna är självkart på :o)
3 år!
Taube-Talangen
Några bilder från idag. Närmare bestämt från Slottskogen, där fyra duktiga artister tävlar om att bli årets "Taube-Talang".
Fler bilder hittar du på min hemsida www.mariawingfors.com 
Tisdagstema-Kärlek
Elias
Hemma
Här är några bilder från veckan som gått.
