Gästbloggare: Anders, min fästman och pappa till Elias

PONDUS

Jag och Elias är på väg till mormor och morfar. Vi är nästan framme när en bebis kommer tultande ut ur ett av radhusen. "Där kommer en bebis", konstaterar Elias. Kommentaren roar mig. Det är inte mycket som skiljer i storlek mellan Elias och bebisen, men skillnaden mellan dem finns där, främst i form av pondus och livserfarenhet. Elias känner det. Han betraktar den overallprydde michelingubben med erfarenhetens milda överseende.


Vi går vidare. Bebisens mamma står och pratar med en granne och glömmer bort bebisen, som därför lämnar trädgårdsgången och följer efter oss ut på gatan. Då vänder sig Elias om, sträcker ut en rak polisarm och ropar: "Stopp bebisen! Stopp!", följt av ett: "Gå hem bebisen!".


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0